Jag lyckades för två minuter sedan göra sönder mina glasögon... Jag gjorde den sedvanliga kvällsputsningen innan påtagande då jag råkade slinta med mina fingrar. Dom åkte rätt ner i backen, och en av bågarna (heter dom så?), alltså en av pinnarna på sidorna som sitter bakom örat, lämnade hastigt och lustig sin fasta plats med resten av glasögonen och la sig till vila under sängen istället (det har varit lite separationsvarningen tidigare från den här bågen, den har som gjort av sig med några delar och hängt fast lite svajigt en tid). Jävla skit tänkte jag... Men dom går fortfarande att ha på sig, då ena bågen räcker för att hålla dom på plats. Och glasögonen använder jag ju knappt. Mest när jag redan har gått och lagt mig och skriver blogginlägg i sängen (som nu). Annars är det linser som gäller. Men likväl är det frusterande. Jaja, får se imorgon hur detta problem skall lösas...

Annars har det idag varit presentationer i International Business. Och jag säger då det att om de inte kan referera på den här ön så kan dom inte heller göra presentationer... Det var läsa direkt ut pappret som gällde för samtliga mer eller mindre, och alla vet ju hur upphetsande det är att lyssna på sådana presentationer. det var riktig högstadienivå på hela alltet. Jag gjorde med svenskamått en habil insats, men med isländska mått var jag en riktig stjärna. Nåväl, blir nog inte så svårt att få ett bra betyg i den kursen iaf.

Har idag funderat lite på om jag ska fortsätta blogga när jag kommer hem igen. Som det är nu finns det ju en poäng med bloggen, jag är å Island och ni är inte på Island (förutom Mathias och Charlotte då, men ni räknas inte för tillfället). Så jag berättar helt sonika hur det är att leva här. När jag kommer hem igen kommer denna anledning med ens att försvinna. Och jag tycker Ida fångade det rätt bra, när hon gav sin anledning till att hon slutade blogga:

"Men, vad sjutton. Ingen tid, ingenting att skriva om. Har också kommit fram till att det kan vara lite hybris-varning på att skriva om inget annat än ens tråkiga vardag och förvänta sig att folk är intresserade." 

Så det är frågan hur jag ska göra... Jag kommer nog inte kunna sluta så där abrubt, en liten övergångsperiod får det nog vara... Och det är ju faktiskt sant att man har lite press på sig att leverera när man bloggar, jag ligger ju trots allt på ca 50 besökare per dag nuförtiden. Det är inte alltid lätt att veta vad man ska skriva (vilket nog märks, som just nu tillexempel. Varför skulle jag annars skriva om detta ämne en månad innan jag åker hem?!)

Men ni kan få vara med och ge mig lite råd genom att rösta i den nya omröstningen! Titta tillhöger och lite längre upp så ser ni!