Nu är det sex veckor kvar här på Island. Kan inte förstå att tiden har gått så fort. Har den gått lika fort för er där hemma?

Idag är det söndag. Och det brukar för min och Mathias (jag orkar inte kalla han för Syddan här på bloggen något mer, jag gör det ju aldrig annars, så från och med nu får han heta Mathias igen) del innebära att vi går ner på en sportbar och tittar på fotboll, engelsk fotboll. Mathias är Middlesbrough-supporter, vilket innebär att vi ofta tittar på deras matcher. Det går inte så bra för dom den här säsongen, så Mathias lider sig igenom matcherna... Idag mötte det Bolton. Efter tjugofem minuter sa Mathias "Det här kommer bli 0-0". Det blev det. Var längesen jag såg en så tråkig fotbollsmatch... 

Folket på den här ön, dvs islänningarna, hejar inte på Middlesbrough. Dom hejar framförallt på Liverpool, Manchester United och till viss del Arsenal. Chelsea hejar de definitivt inte på... Det utbröt stort jubel på puben när Evertons Cahill kvitterade med en snygg bicycleta (hur faan stavas det ordet?!) mot Chelsea i 90:e minuten. Riktigt snyggt mål måste jag säga.

När vi ändå är inne på fotboll så lyckades Mathias göra Tomasso väldigt upprörd häromsistens. Italien ska möta Skottland i en helt avgörande match nu till helgen, Italien måste ta poäng för att gå till EM (tror jag). Mathias sa iaf till Tomasso att han kommer heja på Skottland i den matchen... Tomasso blev mäkta upprörd, och sa följande (fritt översatt)" Hur kan du heja på Skottland?! Vi är väl vänner?! Herregud Mathias... Det här trodde jag inte om dig". Det är oklart om Tomasso har kommit över detta än, om inte annat får vi se vart Mathias sympatier ligger på lördag...

Förövrigt kommer vi nog inte kunna se matchen Spanien-Sverige. Då är vi på konsert med Páll Óskar! Men jag tror ändå Sverige kommer bli totalslaktade, så det gör nog inte så mycket.