Nu är det dags att stänga butiken. Sista stunden är kommen. Dags att släcka lyset. Ja, ni fattar. Nu är jag ett dygn från att vara hemma i Umeå (iaf om 25 minuter). Detta kommer bli det sista blogginlägget skrivet på isländsk mark. På Guesthouse Aurora. I min säng i rum nummer 12. Vad skall jag då säga?!

Först och främst, idag har varit en jobbig dag. Lite fysiskt då jag har städat mitt rum, men mest mentalt. Jag har nu tillslut fattat att det blir inte mer än så här. Det är dags att åka hem igen. Den lilla bubblan vi har levt i under fyra månader skall spricka och allt går tillbaka till det normala igen. Tror jag insåg det på riktigt nu imorse i samband med att Vasa åkte (han missade inte flyget, jippie!). Inte för att säga hejdå till Vasa var särskilt jobbigt, vi ses ju nästa fredag igen, men det blev ett avsked av hela konceptet om ni förstår vad jag menar. Eller så var det igårkväll som jag insåg på riktigt att det var slut. Oklart, men nu är det snart slut.

Under de senaste dagarna har jag tänkt mycket på hur det kommer vara hemma igen. Precis som vanligt antar jag. Kommer ta kanske tre dagar så är jag inne i det hela igen. Att det är jul kanske också gör det hela smidigare. Vi får se... Men det kommer bli skönt att komma hem och träffa er alla!

Ikväll skall vi käka en sista middag tillsammans på Thors, jag, Mathias, Charlotte, Rachele, Tomasso och Jón. Sen en sista liten sväng till Barinn för att säga hejdå till alla andra. Och sedan hem och sova.

Men bilden här uppe är ifrån Halgrimskirkjas torn för en timme sedan. Jag, Jón och Tomasso tog oss en tur upp, då de två aldrig har varit inne där tidigare. Det var vackert att blicka ut över Reykjavik en sista gång. Jag kommer med säkerhet komma tillbaka, men det kommer inte vara samma sak då.

All good things come to an end

Detta är mer eller mindre det sista som händer på Islandsbloggen. Ska försöka skriva några inlägg till när jag kommer hem, mest för alla "islänningar" som läser denna blogg. Men jag kommer meddela er när det inte blir något mer, så ni kan vara lugna. Kanske kommer jag fortsätta hemma i Sverige. Kanske inte. Jag vet inte än, och har ingen lust att tänka på det heller.

Och som avslutning får ni följande isländska fras:

 

Farsan och Lottie

21 december 2007 00:02

Tack själv (fast inte adjö utan välkommen hem). Det har varit jättekul och väldigt informativt och följa med i din blog.

Hejdå!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu kör vi igen! Jag har efter två månader (datumet precis här ovanför ljuger, det är i själva verket 17 februari nu.. Men det såg så fult ut med en helt tom sida med bara detta inlägg..) av koma på hemmafronten tagit tag i mitt liv igen (nåja), och h...

Mina kära läsare, vänner och familjemedlemmar!   Hoppas att denna blogg har varit till glädje för er och att ni kanske också har lärt er lite mer om Island, och kanske om mig, under denna höst! Nu går denna blogg i graven, den har som uppfyllt sitt ...

Jag vet inte riktigt hur jag skall avsluta den här bloggen. Det blir nog inte idag iaf.   Men låt oss börja med ovanstående bild. Det är jag och Páll Óskar. Bilden är tagen på Oliver i torsdags. Visst är vi lika? (Här kan ni hitta lite mer bilder frå...

Jag tycker vi börjar på den senare delen av rubriken.   Igår skulle ju Chema ha lämnat oss, och idag var det ju Jóns tur. Det finns bara ett problem... De försov sig och missade sina flyg...   Vi börjar med Chema. Han skulle ta flygbussen vid kvart i...

Idag säger vi hejdå till Jón. Och dagen till ära har jag då en bild som han har tagit. Bilden är tagen nere vid "vikingaskeppet" (har faktiskt inte lärt mig vad det heter) och togs när den första snön precis hade fallit här i Reykjavik, datumet var d...