Följande inlägg är hämtat direkt från Musiknytt.se. Detta inlägg blir rätt långt, men jag kan lova er att det är värt att läsa det hela =) Och missa inte videon jag har länkat till längst ner!

Kung Jens. – bättre än någonsin?!

Dom har varit namnet på allas läppar tidigare, och nu är det dags igen. I dagarna kommer Kung Jens. purfärska singel ”Känn dig ägd” ut i butikerna. Och det låter inte som något som det Umeåbaserade kultbandet har producerat tidigare. Vi ger er exklusivt hela historien.

Första gången jag hörde något från Kung Jens. var våren -04. Nyss hemkommen från ett underbart påsklov i Kittefjäll, med den obligatoriska baksmällan, gick jag igenom min posthög som hade växt sig gigantisk under ledigheten. Nästan längst ner i högen låg ett skrynkligt litet kuvert innehållande en CD-skiva. Det medföljande meddelandet var inte långt, det stod ”Kung Jens – lyssna och låt dig beundras”. Konfunderad satte jag skivan i CD-spelaren och lät rummet uppfyllas av musik. Från den stunden var jag såld! Men innan vi går vidare bör vi gå igenom historien om skapandet av Kung Jens., som jag har fått det berättat för mig.

Det är vinter i Umeå, januari 2004. All glädje och stim efter julen har lagt sig, och det är en stad som längtar efter en vår som aldrig verkar komma. I ett hus på Sofihem sitter en rastlös pojke vid namn Jonas, även känd som Läkarn. Han är mellan två jobb, eller mellan två studieperioder, beror hur man ser på saken. Med andra ord, han har förbaskat lite att göra. Hans vänner är antagligen upptagna med jobb eller så bor de i Sigtuna och spelar Championship Manager. Då bestämmer sig han för en sak, han skall bli musiker! Han ringer runt till sina vänner och säger följande ”Killar, vi ska starta ett band”.

Och sagt och gjort, så var Kung Jens. bildat. Ett gäng 19-åriga slynglar, där de flesta inte hade sett ett instrument tidigare, än mindre spelat på ett, skulle erövra världen. De började med att sno sitt bandnamn från en stackars åkeriägare i Östersund, utan att ens fråga om lov. Men saker och ting rullade på rätt fort. De lärde sig spela, och bandets självutnämnde sångare och låtskrivare Joel ”Kalkonen” Hultdin lyckades få ihop några låtar av varierande kvalitet. Och lagom till påsk 2004 åkte Jonas och Joel ner till Sigtuna, för att tillsammans med latmaskarna Mattias ”Yeahskivas” Pettersson och Samuel ”The hunk” Stålhandske spela in Kung Jens. första singel. Av olika anledningar kunde inte managern Peter ”Petemancoolman” Möller och gitarristen Linus ”Montääna” Jansson följa med. Som producent och inspelningstekniker användes Mattias och Samuels klasskamrat Daniel.

Och det var resultatet av denna tripp som jag lyssnade på denna vårkväll i Umeå. Titelspåret ”Step out of line” (egentligen ursprungligen ”The flight of Ikaros”, men namnet ändrades då de inte ville riskera att bli stämda av Iron Maiden som har en låt med samma namn) var en dunderhit, det kände jag direkt. Och B-sidan var om möjligt ännu mer imponerande. Det var en ren kärleksförklaring till bandets manager, och gode vän, Peter Möller. Jag har aldrig hört en finare låt om manlig kärlek, och kommer nog aldrig göra det heller. En odödlig klassiker som för alltid är inskriven i svensk musikhistoria.

Men här händer precis det som nuförtiden har blivit bandets kännetecken. De producerar och släpper något helt fantastisk, och sedan hände inget mer. Inget album. Inga till låtar. Det var helt knäpptyst. Kanske kan detta ha lite att göra med att två av bandets huvudpersoner lämnade Sverige för Thailand under ett halvår i början av hösten. Och som Joel senare har berättat för mig:

”Det blev för mycket. All uppmärksamhet och alla brudar som bara ville ha min kropp, jag och Samuel orkade inte med det. Speciellt var det jobbigt för Samuel, han är ju inte en sån som tycker om kortvariga relationer med tjejer. Så vi var tvungna att åka bort från all uppmärksamhet.”

Men, vårvintern 2005 började rykten sippra ut. Joel och Samuel skulle vara tillbaka i landet, och dessutom skulle de ha flyttat in i en kombinerad studio och lägenhet på Ersboda. Skulle det vara dags att spela in Kung Jens. första skiva? Det var i detta läge som jag för första gången fick träffa bandet, och det var en riktigt upplevelse! Jag citerar mig själv från Musiknytt.se Nr 1 2005

”Det första som slår mig när jag kommer in i lägenheten på Filgränd är vilken harmoni och självsäkerhet bandet utstrålar. Jag slår mig ner i soffan inne i den kombinerade studion och sovrummet. Joel sitter framför datorn och jobbar med något program, Garageband tror jag det var. Samuel spelar självsäkert några slingor på sin bas. Jonas läser en tidning och Linus klappar den svarta, och otroligt vackra, katten Bulten. Mattias syns inte till, och jag frågar var han är. ”Äh, han sover framför TV:en” säger Jonas. Och jag kan förstå Mattias, klockan är närmare två på natten och det är tisdag. Då borde alla anständiga människor sova, tänker jag. Men Kung Jens. är inte som alla andra. Intervjun tar sin början. Jag börjar med att fråga hur det går med nya skivan. Först verkar de alla var ovilliga att svara, men till slut säger Joel ”Ja, vad faan tror du jag håller på med? Spelar yatzy?”. Jag förstår att det gäller att hålla sig lugn, här är det genier i arbete.”

Men på något vis går saker och ting fel igen. Hela inspelningsproceduren verkar fallera totalt, och från skivan som skulle heta ”Rock´n Roll Är En Kamp” ser vi bara skymten av två låtar, Finsk Tango och Beväpna Er.

Den första, Finsk Tango är en underbar låt som jag först trodde var en cover, då den är så genialisk i sin enkelhet. Och det är dessutom en av få låtar från Kung Jens. som jag har hört live, och den är ännu bättre då!

Den andra låten är den vid det här laget kultförklarade ”Beväpna Er”. Har ni inte hört den, så är de det första ni bör göra när ni har läst klart denna artikel. Det är en cover på Ebba Gröns låt med samma namn, men i Kung Jens. version så är det en Techno-låt som lämnar ingen oberörd. Den geniala produktionen tillsammans med den skönsjungande Jonas Stenberg gör detta till en låt som av förklariga skäl tog Sverige med storm. Den ungdom som inte har dansat i takt till Jonas ”Jag tål lite bly i naaackarna” är inte en värdig ungdom. Jag minns med glädje sommaren 2005 och denna låt dunkandes i högtalarna på O´learys i Umeå.

Men vad var det som gick fel denna gång? Varför blev de aldrig klara med skivan? Det finns många olika versioner och tankar bakom detta. ”Alltså, vi ville ju göra allt själv denna gång. Jag menar, när vi gjorde Step out of line var det ju Daniel som i mångt och mycket styrde hela produktionen, vi var bara marionettdockor som blint följde hans ord” berättade Joel över en kopp kaffe i Augusti 2005. Men bandet var nog inte riktigt mogen för uppgiften. Inre stridigheter och olika uppfattningar om saker och ting blev till slut vad som stoppade produktionen. En orsak som nu i efterhand har kommit fram, är ”borttappandet” av de två katterna Bill och Bulten. ”Jag menar, under de där sena nätterna behövde jag någon att klappa. Och när katterna försvann blev jag tokig. Jag kunde ju inte direkt klappa Jonas på huvudet hela tiden” som Linus har sagt. Bandet drabbades dessutom av ett avhopp i samband med detta, basisten Samuel bestämde sig för att flytta till Uppsala, och lämnade kvar Joel i en enda röra på Filgränd. Joel lämnade även han Ersboda efter sommaren.

Så det blev ingen platta denna gång heller. Men namnet Kung Jens. dog inte bort för det. Själva konceptet och namnet breddades till att även inkludera ett fotbollslag (framgångsrikt förövrigt, gick till semifinal i Korpen förra året), en torsdagsklubb och ett brännbollslag. Men det hände inte mycket på musikfronten. En låt, ”Det brinner”, som sammanfattar deras karriär så långt och även ett möjligt slut på den, kom ut 2006 men inte mer än så. Joel har berättat ”Det var inte något vi hade planerat, vi var hemma hos mig en kväll och umgicks. Helt plötsligt fick vi en låtidé, och tre timmar senare var den klar”.

Men nu är dessa år av tystnad helt plötsligt slut, till min och många andras stora glädje. Bandmedlemmarna har blivit äldre och mognare, vilket verkar som något bra i detta fall. Själva låten ”Känn dig ägd” skapades i en stuga uppe i fjällen i Augusti, och har spelats in nu under hösten. Det är en ironisk skildring om hur livet helt plötsligt kan ändra karaktär, och vad det får för konsekvenser. Och Kung Jens. känns mycket mognare nu än tidigare. ”Vi har kul igen när vi spelar” berättade Mattias häromdagen. Detta är något som kan indikera på att ett album är nära förestående, och kanske också en turné, vilket skulle bli Kung Jens. första.

Bandets gitarrist Linus befinner sig för tillfället på Island, och när jag till slut fick tag på honom på en brusig telefonlinje klockan två i fredagskväll berättade han att han ser fram emot att komma hem och gå in i studion. Dessutom indikerade han att ett samarbete med isländska gayikonen och artisten Páll Óskar kan vara aktuellt ”Jag och Páll är väldigt sugna att göra något tillsammans, och grabbarna hemma verkar vara med på noterna”. Och när jag frågade om en eventuell turné skrattade han bara och sa ”Ja, vi behöver nog inte söka sommarjobb nästa år i alla fall”.

Jonas berättade över en öl i lördags att det finns många idéer och tankar som gärna omsätts i något konkret framöver. Joel indikerade detsamma när jag mötte honom på yogaövningar i förra veckan. Ett problem är hur de skall göra med den vakanta platsen som basist. Samuel är inte aktuell, eller som han själv sa ”Jag har precis köpt mig en nya lya här i Uppsala, varför ska jag åka hem till Umeå för att spela in en skiva som ändå aldrig kommer bli klar?”

Men sammanfattningsvis kan vi säga att det ser väldigt lovande ut, och att jag med spänning ser fram emot vad som komma skall. Under tiden kan vi njuta av deras senaste skapelse, som dessutom har fått formen av en musikvideo. Kolla in den och njut så länge, fram tills Kung Jens. kommer med sin skiva, tillslut?!

Musikvideo - Känn dig ägd

Jäklar i gatan, igår var det roligt!

Men kvällen började rätt kasst, medan vi väntade på att allt folk skulle dyka upp bestämde vi oss för att lyssna på Sverige - Spanien. Det var ett dåligt val... Vi stängde av när Spanien gjorde 1-0, kände redan då att det var kört. Men efter det gick kvällen i dur!

Med isländska mått var i ute tidigt, dvs redan runt 12 någon gång. Men det var enbart för att vi skulle hinna till Páll Óskars konsert i tid. Och det var faktiskt också första gången vi gick på NASA, som skall vara Reykjaviks största nattklubb. Det var ett bra ställe, dit borde vi gå igen. Páll himself var DJ innan han vid tvåtiden gick på och körde konsert. Förjäkla bra drag på dansgolvet då kan jag säga. Det enda som var lite sämre med konserten var när han fick sällskap av tre lite lönfeta dansare som inte kunde dansa i takt... Men det är väl inte så lätt att hitta bra dansare på en så liten befolkning... Jag lyckades iaf prata lite med honom, men han ville inte fastna på någon bra bild tillsammans med mig... Men men, man kan ju inte få allt. Bilder ligger iaf uppe på det vanliga stället, så kolla in dem.

Idag ska jag passa på att ta en promenad, då det är bra väder (som vanligt på söndagar). Och sen måste jag verkligen plugga lite.

Och Mattis, Grattis på födelsedagen!