Första delen av detta inlägg tillägnas hur man producerar el i geotermiska kraftverk. Resten handlar om andra saker.

I områden med hög vulkanisk aktivitet, såsom Island, finns det i jordskorpan ofta stora förådd av hett vatten. Det är detta vatten man använder i ett såkallat geotermiskt kraftverk. Här på Island har dessa kraftverk två funktioner. Dels så används vattnet för uppvärmning av i princip alla hus på Island, ett helt vanligt fjärrvärme system egentligen, där det varma vattnet från jordskorpan värmer upp vattnet som cirkulerar i systemet. Vill ni få en djupare utläggning angående hur fjärrvärme fungerar så hänvisar jag till Martin Karlsson, han är mycket bättre på det än mig. Förutom detta kan man även använda vattnet till elproduktion.

Principen är egentligen ganska simpel. När vattnet befinner sig nere i jordskorpan har det en tempratur på flera hundra grader. Trots detta är det i flytande form på grund av det höga trycket i jordskorpan. Detta vatten pumpas sedemera upp till jordytan. Väl här uppe är ju trycket mycket lägre, så vattnet omvandlas till ånga. Denna ånga driver då i sin tur en ångturbin, som är kopplad till en generator som producerar strömen. Så principen är densamma som i de flesta kraftverk, såsom kolkraftverk och kärnkraftverk, men bränslet är ju gratis vilket gör detta till en väldigt billigt sätt att producera el, samt att det är väldigt miljövänligt.

Det finns också en annan variant på hur kraftverket är utformat. Skillnaden är att man då använder lite kallare vatten, mellan 112 och 182 grader, som pumpas upp och går igenom en värmeomväxlare. I denna värms olika vätskor med lägre kokpunkt än vatten upp, oftast Iso-Butan eller Iso-Pentan, som i sin tur driver turbinen efter att de har förångast. De nyaste turbinerna i Svartsengi kraftverk här på Island använder denna metod. Fördelen är att de är billigare att driva och verkningsgraden är högre, samt att man inte behöver vattenförådd med lika hett vatten.

I kraftverket Svartsengi här utanför Reykjavik låter man spillvattnet från kraftverket rinna ut på lavafältet bredvid. Det är detta vatten som bildar Blue Lagoon, eller Blå Lagunen, Islands största turistattraktion. Detta vatten består till två tredjedelar av havsvatten, men är även väldigt mineralrikt efter dess turer i jordskorpan. Detta praktiseras ej vid de andra kraftverken här på Island, eller på andra ställen i världen för den delen, där vattnet istället pumpas ner i jordskorpan igen för att återanvändas.

Så, då har ni lärt er lite mer om geotermisk energi!

Idag har jag pluggat International Business. Det är väl det som har hänt, ungefär.

 

Erling

5 december 2007 18:50

Aha, det var så enkelt, men mycket rost i rören lär det bli med så svavelrikt vatten.

Sen var jag nog lite för messershmittisch när det gäller Islands granaffärer: de små hemmagranarna kan mycket väl vara import från Danmark eller USA, där miljontals granar nu får sätta livet till, men det är mini-Disneyvarianten på granar, inte den på dina bilder.

 

morsan

5 december 2007 21:38

Ja det var kanske bara vi tekniknördar och miljönissar som undrade över det där med energin, men vilken förlust för teknik och naturvetenskapen att du valde business istället Linus - sen undrar jag om det där iso är helt miljösafe? Jag ber övriga läsare om ursäkt å Linus vägnar för att han kroknade efter den långa teknikdelen och sen inte hade ngt mer att tillägga just idag -

 

Olle

5 december 2007 22:55

Isobutan och isopentan är inte särskilt farliga... "Iso-" indikerar bara att det rör sig om en isomer, dvs en molekyl som har samma summaformel men inte ser likadan ut strukturmässigt. Isobutan används även i kylskåp och är ju betydligt mindre miljöfarligt än det freon man tidigare använde.

I övrigt, kudos för den utförliga beskrivningen av ett geotermiskt kraftverk Linus!

 

Daniel

6 december 2007 22:55

Herregud.

Om Täfteå och Obbola inte var Linus båda föräldrahem, utan istället hjärnhalvor, så är det ingen tvekan om vilken som skulle sitta till höger respektive vänster!

Men ironin verkar sträcka sig över båda halvorna :)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu kör vi igen! Jag har efter två månader (datumet precis här ovanför ljuger, det är i själva verket 17 februari nu.. Men det såg så fult ut med en helt tom sida med bara detta inlägg..) av koma på hemmafronten tagit tag i mitt liv igen (nåja), och h...

Mina kära läsare, vänner och familjemedlemmar!   Hoppas att denna blogg har varit till glädje för er och att ni kanske också har lärt er lite mer om Island, och kanske om mig, under denna höst! Nu går denna blogg i graven, den har som uppfyllt sitt ...

Jag vet inte riktigt hur jag skall avsluta den här bloggen. Det blir nog inte idag iaf.   Men låt oss börja med ovanstående bild. Det är jag och Páll Óskar. Bilden är tagen på Oliver i torsdags. Visst är vi lika? (Här kan ni hitta lite mer bilder frå...

Nu är det dags att stänga butiken. Sista stunden är kommen. Dags att släcka lyset. Ja, ni fattar. Nu är jag ett dygn från att vara hemma i Umeå (iaf om 25 minuter). Detta kommer bli det sista blogginlägget skrivet på isländsk mark. På Guesthouse Auro...

Jag tycker vi börjar på den senare delen av rubriken.   Igår skulle ju Chema ha lämnat oss, och idag var det ju Jóns tur. Det finns bara ett problem... De försov sig och missade sina flyg...   Vi börjar med Chema. Han skulle ta flygbussen vid kvart i...