Ja Linus har inte berättat allt man kan förundras över på Island, i Reykjavik, eller på guesthouse Aurora. Som vanligt har Linus förstås haft en himla tur - ja att han har fått det största rummet i huset det visste ni ju redan - men att han har fått en guld-polare i Vasa det kanske ni inte har förstått. Till att börja med är det Vasa som lagar maten åt dom båda (medan Linus får diska) och Vasas kokkonst är helt i klass med flera av er bloggläsare - från farmor BrittGreta och Albert, till Erling och Julianna - jag har just fått pröva på hans förmåga att omvandla lite halvtrista och fåtaliga isländska varor till något med stuns och lyft i - men så är han också upplärd av en matglad serbisk mormor och sin pappas grannar på Sicilien.

Vasa har också bidragit positivt till Linus fysiska aktiviteter - dom är på gymmet mest varje kväll med efterföljande geotermiskt badande i utomhuspoolen - detta har medfört en synlig reduktion av Linus kalaskula till förmån för mera muskler.

Vad gäller avsaknaden av isländskor i de två unga herrarnas liv - trots att dom båda är både charmiga och inte helt osnygga - så finns det en helt trivial förklaring - det finns inga lediga isländskor förutom änkor och minderåriga. Alla andra är redan gifta och isländskor i Linus och Vasas ålder har redan barn, så så var det med den saken. På grund av den överhettade  isländska ekonomin har inte heller de minderåriga isländskorna tid att bli uppvaktade av typ 7 år äldre svenskar - de sitter nämligen i snabköpskassorna eftersom ingen annan i mer arbetsför ålder vill ha sådana jobb.

Vad mer kan jag berätta -  jo jag tror inte att vi behöver oroa oss för gäststudenternas (inkl Linus) alkoholvanor - på veckorna finns inte en ölburk eller vinflaska inom synhåll och det är såpass dyrt både på systemet och på krogarna så mängden blir nog rätt begränsad. Däremot var Sangrian från i lördags fortfarande kvar i form av kladdiga pölar på köksgolvet ända tills i måndags när någon som kanske hade sin städvecka torkade upp det. Jag kan lova er att den inte verkade särskilt injudande i den formen heller.

Köket är ett kapitel för sig - men eftersom alla verkar ha lika hög toleransnivå för den ostrukturerade blandningen av matrester, odiskat och diskat finns det inte en enda arg lapp av typen "din mamma jobbar inte här" 

Och nu är den här bloggen alldeles för lång - men efter att ha varit här några dagar, inklusive fått insupa Islands fantastiska naturscenerier förstår jag varför Linus verkligen stormtrivs här - trots vädret. 

 

Mr D

10 oktober 2007 19:46

Om du nu tränar så mycket kräver jag en bild för o se om du fått något resultat=P...

 

Joel

11 oktober 2007 01:36

haha, Linus mamma borde skriva i bloggen varje dag. Hon är rolig!

 

Erling

11 oktober 2007 11:23

Hur naiv får Linus mamma vara? ”När jag var här gick det väldigt städat till.”
Till Linus: Ta chansen att bli en ännu större charmör: Lär dig kocka av Vasa!

 

Daniel

12 oktober 2007 00:06

Jaså Linus, är det tunt med isländskor? Du måste ju presentera dig med smeknamnet du fått av amerikanerna! Det lär öppna mången fler dörrar :)

 

Mattias

12 oktober 2007 17:01

Jaha Vasa är nyttig för dig... Du hade kunnat haka på oss på IKSU också, men nej det ville du inte.

Men satsa på utlänningarna om inte isländskorna finns

 

Emma

12 oktober 2007 19:56

Haha, Mattias är rolig!

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Nu kör vi igen! Jag har efter två månader (datumet precis här ovanför ljuger, det är i själva verket 17 februari nu.. Men det såg så fult ut med en helt tom sida med bara detta inlägg..) av koma på hemmafronten tagit tag i mitt liv igen (nåja), och h...

Mina kära läsare, vänner och familjemedlemmar!   Hoppas att denna blogg har varit till glädje för er och att ni kanske också har lärt er lite mer om Island, och kanske om mig, under denna höst! Nu går denna blogg i graven, den har som uppfyllt sitt ...

Jag vet inte riktigt hur jag skall avsluta den här bloggen. Det blir nog inte idag iaf.   Men låt oss börja med ovanstående bild. Det är jag och Páll Óskar. Bilden är tagen på Oliver i torsdags. Visst är vi lika? (Här kan ni hitta lite mer bilder frå...

Nu är det dags att stänga butiken. Sista stunden är kommen. Dags att släcka lyset. Ja, ni fattar. Nu är jag ett dygn från att vara hemma i Umeå (iaf om 25 minuter). Detta kommer bli det sista blogginlägget skrivet på isländsk mark. På Guesthouse Auro...

Jag tycker vi börjar på den senare delen av rubriken.   Igår skulle ju Chema ha lämnat oss, och idag var det ju Jóns tur. Det finns bara ett problem... De försov sig och missade sina flyg...   Vi börjar med Chema. Han skulle ta flygbussen vid kvart i...